Det där med skrivkramp
Efter ett tiotal sidor har orden börjat sina och jag har fått den berömda skrivkrampen. Jag har letat djupt inne i mina tankar och hjärta men tangenternas knappande har slutat. Några meningar har jag fått ur mig men de satt hård inne. Min musa är definivt inte med mig. Kanske sitter hon någonstans med en skön bok med ett glas vin. Antar att hon förtjänar det, för hittils har orden runnit ur mig varje gång jag har satt mig framför datorn. Jag har börjat närma mig de svårare bitarna av historien nu, det som är intrigen.
Jag har försökt göra en skildring av en dagbrott och även om jag vet hur vad det är för någonting, har jag inte lyckats få ur orden. Måste nog ta mig till ett dagbrott och ta med papper och penna, för hur mycket jag än stirrar på bilder på Google, får jag inga aha-upplevelser. :)
Det har blivit många påbörjade manus men denna gång har jag kommit väldigt långt. Då kommer även skrivkramperna. Har inte alla författare och vi som drömmer om att bli författare skrivkramp då och då. Nu har jag lagt manuset på vila för dagen och hoppas att hjärnan hittar på någonting häftigt åt mig imorgon.
På onsdag åker vi till Gran Canaria och jag hoppas skrivkrampen släpper vid poolen. 🤓
Ha det gott!
